Effektivisering av genomströmningen inom yrkesutbildningen


Bakgrund
För effektiviseringen av genomströmningen inom yrkesutbildningen har Utbildningsstyrelsen beviljat stöd för 17 projekt (tre svenskspråkiga). I projekten deltar sammanlagt 43 utbildningsanordnare som har 3–8 samarbetspartner var. Innehållet och temat varierar mellan de olika projekten. En del av projekten koncentrerar sig på utveckling av olika lösningsmodeller på regional nivå. Andra projekt är mer nationella till sina mål och samarbetsformer.
Projektet koordineras av Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä som ansvarar för informationen om projektet (inledningsseminarium, avslutningsseminarium och andra gemensamma arbetsmöten). De har därtill hand om administrationen av den gemensamma webbplatsen, tematiseringen av projektet och ser också till att koppla relevant forskning till projektet.

Mål
Målet med effektiviseringen av genomströmningen inom yrkesutbildningen är att: 1) de studerande ska avlägga studierna inom utsatt tid 2) höja genomströmningsgraden 3) förebygga utslagning.

Tyngdpunktsområden
1. Utveckling av förutseende och mer individuella verksamhetsmodeller för studiehandledning och studerandevård2. Utveckling av pedagogiska lösningar och mer flexibla undervisningsarrangemang som möjliggör och stöder individuella studievägar och studier på sidan om arbete
3. Utveckling av pedagogiska lösningar, handledningspraxis och verksamhetsmodeller som stöder de studerande att avlägga hela examen då de har som utgångspunkt att avlägga examen i delar
4. Utveckling av verksamhetsmodeller för att identifiera, erkänna och tillgodoräkna tidigare inhämtat kunnande med sikte på att förkorta studietiderna
5. Utveckling av elevhemsverksamheten
6. Någon annan lösning som främjar genomströmningen eller minskar avbrotten inom yrkesutbildningen


Undervisnings- och kulturministeriets preciseringar och förväntningar
  • Inom projektet kommer man genast från början att samla in uppgifter över de studerande som avbryter studierna redan i samband med läsårsstarten. Det som man är särskilt intresserad av är orsakerna till avbrotten och vilka bakgrundsvariabler (utbildningsområde, examina, kön, studerande med särskilda behov) som kan kopplas till avbrotten. Man vill veta mer om det som händer före den officiella statistiken samlas in: om de studerande söker sig bort eller byter studieområde. Av intresse är också vad som händer efter studieavbrottet.
  • Inom den kvalitativa uppföljningen önskar man få närmare kännedom om vilka åtgärder man har tagit till före den studerande har avbrutit sina studier och vilka åtgärder som följt efter studieavbrottet, särskilt gällande dem som inte fortsätter studera.
  • Under projektets gång borde man utveckla en riskanalys för att identifiera när en studerande löper risk för att avbryta studierna.
  • I samband med utvecklingen av åtgärder för erkännande av kunnande inom projektet kommer man att granska om erkännandet av tidigare kunnande faktiskt bidrar till att förkorta studietiden.
  • Inom projektet kommer man också att utreda vilka effekter arbete på sidan om studierna har, dvs. hur alterneringen mellan arbete och studier fungerar i praktiken.
  • I projektet kommer man vidare att utreda kvaliteten på samarbetet mellan hem och skola. Hur tar man hand om dem som är över 18 år eller unga familjer, hur skiljer sig samarbetet i fråga om samtliga studerande i förhållande till ”problemfallen”?
  • I projektet bör man uppmärksamma och identifiera vilka åtgärder som är effektiva för olika typer av målgrupper (avbrottsbenägna, de som fördröjer studierna osv.).
  • I projektet kommer man dessutom att utveckla kvalitetskriterier för elevhemsverksamheten.

Projekten


Flyt : material från projektet